Saknar älsklingen
Saknar älsklingen ju, knasigt egentligen men känner en så stor saknad efter honom och han har bara varit borta i 2½ timme =S i helgen så kommer han få vara ensam under dagen, vilket inte gör nåt för han kommer sova till tolv-ett iaf =D hehe, jobbar till fyra lördag och söndag. När man bor ihop blir allt så annorlunda, underbart. För oss var det en stor omställning efter att ha levt på distans i 2½ år. Men jag tror att båda längtade så mycket efter att få vara med den andre att ingen av oss någonsin har känt oss inträngda när man bott ihop.
Men jag försöker att ändå inte vara hemma med honom hela tiden. När Fia fortfarande fanns och jag blev arbetslös var hon mitt stora stöd och vi hittade på saker nästan varje dag. Även när hon jobbade försökte vi göra saker. Saknar det så himla mycket. SATC imorgon kommer påminna enormt om henne, vi skulle ju gå på den tillsammans på premiären =*(( Livet är så orättvist och allt går så himla fort.
En sak jag lärt mig av allt är: Säger man att man ska träffas, så gör man det!! För man vet aldrig när det kan vara över.. Har haft många vänner genom åren man bestämt saker med sen har de ställt in samma dag eller bara några timmar innan =//
Och om jag inte menar att träffa någon så säger jag inte att vi måååste fika snart eller hitta på något, allra minst med en nära vän!
Så det var bara lite som fanns i mitt hjärta och behövde komma ut =) Puss
Jag är jätte ledsen för din skull. Kan inte tänka mig att förlöra en släkt eller vän.
Njut filmen o glöm inte bära din kompis armband. Jag kommer ihåg den från en post du skrev förut.