Ingen jag utan Han..
Det är otroligt svårt att ha bott ihop med en person i mer än 2 ½ år och sedan gå tillbaka att ha ett distansförhållande igen. Man är så van att ha honom vid sin sida. Alltid. De som tror och tycker att det är lätt har aldrig verkligen älskat någon. Det är min åsikt i vilket fall.
Men att vi har klarat det här visar ju bara mer och mer hur mycket vi verkligen tycker om varandra och hur starka vi är ♥
Blir lite skrivsugen på kvällen :) det kanske märks. Det är ju då saknaden är som värst. När man ska krypa ner i den kalla sängen själv. Tack och lov för våra små pojkar som är så gossiga och varma.
Men nu ska jag som sagt krypa ner i den där förbaskade kalla sängen. Night night..
Förstår precis vad du menar. Har haft ett distansförhållande med min pojkvän i snart 1,5 år och det blir verkligen inte lättare med tiden heller.
Att lägga sig ensam på kvällarna när saknaden är som störst är inget vidare. Jag hoppas på att vinden vänder snart!