People change...

Candis / Permalink / 5
Satt igår och kikade igenom bloggens bildarkiv för att leta fram lite bilder på H och mig som försvunnit i samband med våra två hårddiskkrascher, samtidigt började jag även gå bakåt och läsa gamla inlägg här på bloggen. Det blir ju en hel del inlägg när man bloggat sedan hösten/vintern 2006. Det som slår mig först "vad är det egentligen för en människa som suttit och skrivit dessa inlägg?? Angermanagment problems gånger 2000. Prylar i varje inlägg som ska inhandlas.." Kan faktiskt knappt tro det själv att det är JAG SJÄLV som skrivit den där skiten. Och jag förstår, fullt ärligt, varför det droppade in elaka kommentarer varje dag, för fy faaaen vilken människa jag var då.

Minsta lilla negativa kommentar som ramlade in fick mig att se rött direkt t ex. Medans idag, när folk skriver en massa strunt, så postar man bara kommentaren och sen inget mer i princip, beroende på vad som skrivs. De flesta elaka som ramlar in idag, är kommentarer man redan hört X antal ggr, rätt uttjatat med andra ord och de rinner av en direkt. Varför slösa tid på människor som inte värdesätter dig?? Väldigt bra citat om ni frågar mig :) men det är först nu på senare tid som jag börjar förstå innebörden av det citatet, förr var det mer en vanlig text som lät bra, idag vet man att det är så!

Men för att fortsätta om det jag tänkte skriva.
Jag tror den största personliga förändringen för mig själv var efter att vi kom hem ifrån Österrike och även under dom månaderna som vi bodde där. Det känns som att det var en slags milstolpe i livet och det var då jag själv började få upp ögonen för hur andra människor såg mig och jag började lägga märke till mer vad man sa om mig, både privat och här på nätet. Den bilden var hemsk och orättvis, det var ju inte alls den uppfattningen som jag ville att folk skulle ha. Och det är otroligt svårt att försöka ändra människors uppfattning om en person, det tar lång tid!!
Det var även under den tiden, andra gången vi kom tillbaka till Gbg, som motgångarna kom på löpande band och fortsatte att ändra min egen uppfattning om livet och vad som var/är viktigt.

Personlig utveckling kallas det väl, med ett finare ord. Det tråkiga med motgångar är att man lätt blir negativ, men det försöker jag jobba med så gott det går :) jag FÖRSÖÖÖKER gilla Gbg, även fast jag börjar tröttna på staden nu t ex haha, rastlös liten själ.

Med detta enooooormt långa inlägg vill jag helt enkelt säga, tack och lov att den gamla Sara är borta :) trivs bättre med mig själv idag och ser allt med "friskare" ögon ;D

Puss på det

#1 - - Marie:

Känner igen mig, kikat igenom också hur jag skrivit förrut en gång och jag märker också att jag förändrats, var mer ytligt och stressat liksom i början. Det som skiljer mig år är att jag inte lägger ut så mycket av mitt privatliv på samma vis längre, jag känner mig trygg ändå och behöver inte känna att jag måste vara på ett visst vis. Min blogg följs av dem som gillar mig ändå =D

#2 - - Anna:

Jag har ju läst din blogg läääänge nu, dock vet jag inte hur länge. Men det är nog 5 år kanske? Eller mer? Jag tycker det märks att du har "vuxit" efter ert äventyr i Österrike, och det känns som om du landat lite som person :) Jag tyckte du verkade supertrevlig redan när jag började läsa din blogg för flera år sen, och den känslan har förstärkts många gånger om nu på senaste tiden. Du verkar va en sån tjej som jag skulle vilja ha som vän helt enkelt ;) Kram!

#3 - - Anonym:

så känner jag också, i min förra blogg så la jag ner tid att skriva saker om hur dum folk var osv.. men nu tycker jag att negativitet sprider ju negativitet ;) hehe

#4 - - Cassie:

Tycker om att besöka din blogg :)

får en mysig feeling av den

ha en bra dag

#5 - - Daniel - Swese:

Shit vilken blick! Hamnade i en sk "suckzone" (top gun)

Till top