När kroppen säger STOPP.

Vardag / Permalink / 6
 
Lyckades ta mig runt på en långpromenad även imorse. Duktigt :) 2 dagar i rad nu och fler blir det sen när jag kommer vara hemma. Sen tyckte jag att det var en bra idé att ta bussen för att handla lite frukt & köpa lite fler bodys till bebis. Inte en enda body i stl 50 el 52 på Kappahl. Frukten var allt annat än fin på ICA dessutom haha. Ett paket Kiwi, hurraaaa. Det jag åkte dit för fanns ju inte alls. Bummer. Hämtade ut månadens Glossybox & gick & köpte sushi. När jag sedan kom hem sa min kropp ifrån totalt. Ont i magen & illamående så nu har jag varit parkerad i soffan sen jag kom hem. Det som känns skönt är ju att det släpper så fort jag lugnar ner mig. Men jag var lite nervig där ett tag för ont gjorde det.
Så nu vet jag det. Ska det handlas & "springas" runt är det inte utan sällskap mer haha :P
 
Tänkte på en sak när jag satt på bussen. Hur ovilliga människor är att hjälpa andra. Satt på handikapp. Lättare att ta sig ut & man kan hålla i en stång + bättre benutrymme. Satt en kvinna framför mig. I en kurva välte min ICA-kasse & en stor vattenflaska ramlade ur. Hon såg att jag var gravid. Höggravid. Och inte ens försöker hjälpa. Den låg nämligen under hennes fötter. Det är iinte lätt att försöka böja sig ner och få upp den. Känner mig lite ledsen över att ingen bryr sig. Medmänskligheten finns ju knappt längre. Aldrig någonsin att någon flyttat på sig när man kommer gående, eller erbjudit sin plats på bussen de gånger jag fått stå :( man ska bara inte finnas till & vara till besvär känns det som. Vare sig nu innan bebis kommit eller efter. Kanske är värre med sånt här i storstäder, jag vet inte. Någon mer som känner igen sig??
#1 - - Sara:

Mina jobbarkompisar som också är höggravida har kanske haft en väldans tur, de är bosatta i Sthlm och någon brukar alltid resa sig och lämna plats. Om inte någon gör sig besväret är det ju inte svårare att man bara ställer frågan och frågar om man kan få sitta ner - tror knappast någon skulle neka dig en sittplats i så fall :)

Svar: Jag är för feg för att fråga :P mitt eget fel helt klart haha. Tur att jag inte kommer åka lika mycket buss snart längre :)
Sara Eriksson

#2 - - Alisa:

Åh vännen, jag stötte på så mkt av människans brist på medmänsklighet när jag var gravid, många gånger fick jag åka långt med t-bana stående, inte en kotte erbjöd sig sittplats! Och många andra tillfällen. Sen när man har banr och barnvagn och ska upp på bussar eller när hissen inte fungerar någonstans och det finns bara trappa men inga rälls för barnvagn, då ser man ännu mer. Men jag började bli "fräck" och frågade om hjälp helt enkelt. Då var det ingen som nekade.

Svar: Det är hemskt :( och de elaka blickarna man får av äldre när man sitter på "handikapp". Jag sitter ju där för att det är lättare att komma upp :(Usch ser inte fram emot just barnvagnstiden när man kanske skulle behöva hjälp i kollektivtrafiken mm :(( och jag är för feg för att be om hjälp haha, men det kanske släpper med tiden.
Så mycket hat nuförtiden känner jag. Usch.
Sara Eriksson

#3 - - Tommy:

Sv: Det är underbart, men jag har en känsla av att det kan komma ett bakslag och att våren är ett minneblott, men jag hoppas att det håller i sig.

Haha, jag förstår det.. Men snart , snart kommer körsbärsblommorna och dom är ju i alla fall inte i marknivå ;)

Svar: Neeeejda, inge mer jäkla snö och slask nu när vi kommit så långt :))Haha nej taaack och looov för det :D
Sara Eriksson

#4 - - Anna:

Det där beteende tär såååå svenskt! Rädd för att sticka ut och det gör man ju om man hjälper någon. HJÄLP! Någon såg mig vara en god människa. Har bott utomlands större delen avmitt vuxna liv och sad to say Sverige, skäms!

Svar: Kan säga att detta gäller både svenskar och inflyttade svenskar :P tråkigt men sant är det iaf.
Sara Eriksson

#5 - - Madelene Englund:

Usch och fy. Skönt att du mådde bättre sen.

Oja, jag känner igen mig...Sitter i rullstol och människor kan ej hjälpa till upp på bussen, öppna dörrar eller plocka upp något som åkt ur min kasse i knät:(
Men om de någon gång skulle behöva hjälp så då minsann ska alla hjälpa säkert.

Ta hand om dig och magen.

Svar: :((( och det är ju hundra gånger värre när man inte ens kan hjälpa någon som är i din situation, det är pinsamt omänskligt. Vart är vi påväg egentligen? <3
Sara Eriksson

#6 - - maria at inredningsvis:

MMM ser SJUKT gott ut :) blev sugen på sushi nu.

Jag önskar en kanondag :)

LOVE Maria

Svar: Jag meeed :D sushi är ju så otroligt gott :DÖnskar dig detsamma. Kramis
Sara Eriksson

Till top