Jag har svårt att greppa hur fort tiden verkligen går. Var det för ett år sedan den lilla trollungen låg i magen? Var det för snart ett år sedan vi låg på förlossningen och kämpade i 24 h? Är det verkligen ett helt år sedan du kikade ut med rumpan först? Och nu fyller du hela 1 år imorgon. Första och kanske största födelsedagen i ditt liv. Älskade barn ❤

Minns så väl de sista dagarna innan han kom till oss. Hur ont jag hade i revbenen. Kunde inte ligga ner mer än någon timme åt gången. Då trodde jag ett och annat. Idag vet jag att det var för att han låg åt fel håll.
Vi hade en otrolig tur. Det kunde gått så fel. Så jävla fel. Men det kunde inte blivit mer perfekt. Och det tackar jag de högre makterna (om de nu finns något sådant) för varje dag. Varje dag när han somnat på min axel så viskar jag i hans öra hur mycket jag älskar honom, att jag är så glad att han kom till just oss.

Älskade älskade trollungen.